Mental availability är inte en kampanj — det är en disciplin

How Brands Grow Vol. III läser sig som en bok skriven av människor som tröttnat på att vinna debatten. Mental och fysisk tillgänglighet är inte längre kontroversiellt. Det är konsensus. Det intressanta är hur dåligt vi översätter konsensus till operativa beslut.

Sharp och hans team lägger fram en enkel observation: de flesta marknadsavdelningar mäter aktivitet (kampanjer levererade, content publicerat) snarare än närvaro (andel kategori-konversationer, oprompt minneserinran, distribution i relevanta köpsituationer). Det är skillnaden mellan att räkna mejl skickade och mejl lästa.

Praktiskt: vad skulle hända om ditt team ersatte hälften av sina KPI:er med tre frågor? Når vi fler människor i kategorin i år än förra året? Är vi lättare att komma ihåg i den köpsituation där det räknas? Är vi lättare att hitta när någon väl letar?

Inget av det är revolutionerande. Allt av det är ovanligt i en faktisk svensk marknadsplan 2026.

Min uppmaning: läs kapitel sex om kategorientréer och försök sedan beskriva era egna utan att använda kanal-ord. Om ni inte kan det är ert positioneringsarbete fortfarande på sliden, inte i marknaden.